jag vill ställa mig upp & år ta tag i din hand, men det går inte för man jag göra det puttas jag ner, långt långt ner i ett hål. jag känner hur jag får något i ryggen, de känns som en sten, som går rakt in i hjärtat, jag ställer mig upp igen för att krypa fram från hålet & ännu en gång på nytt, för jag ger inte upp itt hopp, aldrig ska jag göra det!, för jag är berädd att sattsa att för att du ska må bra, för att du ska ha det du vill & för att du förslltid ska finnas!